Arbetsmiljö och säkerhet

Cyklebud under ett arbetspass

Arbetsplatsen skall vara en fysiskt, psykiskt och socialt sund miljö som är utvecklande för alla medarbetare. Risker för arbetsskador och arbetsrelaterad ska ohälsa förebyggas. Detta uppnås genom ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. För att arbetet skall bli framgångsrikt krävs att både chefer och andra medarbetare deltar aktivt.

För arbetsgivarens del är det viktigt att ha upparbetade rutiner och kontakter med framför allt polisen när en incident inträffar som kräver större åtgärder. Det handlar mycket om att vara förberedd genom analyser och bedömningar, rutiner och handlingsplaner, att agera vid akuta situationer och ge stöd, att dokumentera och följa upp.

Detta helhetsgrepp är det mest effektiva sättet att förebygga hot och våld på arbetsplatsen. Gemensamma strategier, goda rutiner och tydligt ansvar gynnar det fortsatta säkerhetssamarbetet. Ansvar och befogenheter bör vara klart och tydligt reglerade.   

Mycket av det förebyggande arbetet handlar till stor del om att skapa en medvetenhet och kunskap hos medarbetarna. Att diskutera de risker som finns på arbetsplatsen och hur man gör för att minimera dem. Det kan t ex handla om genomgång och diskussion om säkerhetsrutiner, risk- och hotbildsanalyser samt att erbjuda medarbetare trygghetspaket om en allvarlig incident skulle uppstå.  

Det är också viktigt att inträffade incidenter hanteras på ett snabbt och korrekt sätt. Det skapar en trygghet hos medarbetarna om de vet att arbetsgivaren kommer att ta hand om problem som kan uppkomma och att de kan räkna med stöd. Det trygghetsskapande arbetet ska inte undervärderas. 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) föreskriver Arbetsmiljöverket att arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och därigenom förebygga ohälsa på grund av hot och våld i arbetet och att vid behov genomföra skyddsåtgärder.  

Det finns en mängd åtgärder en arbetsgivare kan vidta i förebyggande syfte. Exempelvis: 

  • Kartlägga riskerna för hot och våld, vidta förebyggande åtgärder och upprätta handlingsplaner
  • Anordna arbetet och utforma säkerhetsrutiner så att risk för våld och hot minimeras
  • Se till att medarbetarna har tillräcklig information, utbildning och instruktioner för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt
  • Tillhandahåll skyddsutrustning om så krävs
  • Placera, utforma och utrusta arbetsplatserna så att risk för våld och hot så långt som möjligt förebyggs
  • Se till att medarbetare har möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation
  • Erbjud särskilt stöd och handledning till medarbetare som riskerar utsättas för våld och hot i arbetet
  • Vidta uppföljande åtgärder såsom utredning av tillbud, skador och se till att det finns rutiner för omhändertagande av drabbade med syfte att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada
  • Utbildning i personsäkerhetsfrågor avsett för samtliga medarbetare innehållande frågor gällande:
  • Bemötandeetik – hur man hanterar besvärliga personer, lämnar negativa besked etc.
  • Hur man kan kontrollera eller minska sin publika exponering (internet m.m.)


Checklista inför samtalet

ARBETSPLATS

  • Förbered dig och ha en plan för hur du ska agera i en akut situation. Tänk igenom vart du kan ta vägen och hur du snabbt kan komma undan och larma polisen.
  • Var inte ensam med klienten. Samtalet planeras och genomförs med fördel av två medarbetare.
  • Informera chefer och berörda kollegor som behöver vetskap om situationen i syfte att skärpa uppmärksamheten samt öka medvetenheten.
  • Kunskap/information från polisen om klienten bakgrund, kapacitet, hans/hennes eventuella nätverk samt brottshistorik. Observera att klienten först måste ha lämnat samtycke till informationsinhämtningen.
  • Be klienten ta av sig jackan inne i samtalsrummet. Man kan även förvarna om detta under de inledande telefonsamtalen.
  • Finns det en säkerhetsansvarig på arbetsplatsen? Namn och telefonnummer till denne?
  • Överväg behov av säkerhetsbesiktning.
  • Informera kollegor och chefer om situationen. Detta dels för att skärpa uppmärksamheten och förbättra säkerhetsrutiner/skalskydd men också för att öka förståelsen för och möjligheten att kunna stötta den utsatta handläggaren.
     

AGERANDE VID INCIDENT

  • På vilket sätt larmas polis eller räddningstjänst? (överfallslarm, telefoni etc.).
  • Planera för en lämplig evakueringsväg från fastighet i händelse av t ex brand. Var finns husets säkraste plats i avvaktan på undsättning i samband med hot? Platsen som väljs bör vara utrustad med telefon, brandsläckare.
     

TEKNISKT SKYDD

  • Överfallslarm/akustiska larm  – finns i flera butiker.
  • Larmpaket – tillhandahålls hos vaktbolag
  • Inkastskydd/specialfilm på fönsterrutor.
  • Förstärkta glaspartier på fönster (plastfolie).

TIPS OCH RÅD INFÖR SAMTALET MED KLIENTEN

  • Tänk igenom, innan samtalet, vad du vet om klientens situation.
  • Lämnar personen fullständiga uppgifter som kan utgöra korrekt underlag för riskanalys?
  • Vill personen ha skydd? Vill personen medverka i skyddsåtgärder trots att det kan leda till vissa uppoffringar?
  • Är klienten villig att följa uppställda krav?
  • Hur motiverad är klienten?
  • Vad framkommer i riskanalys?
  • Hur mår skyddspersonen psykiskt? Finns missbruksproblem eller kriminalitet?
  • Gå igenom vad ett avhopparprogram innebär och vilka krav som kommer ställas på klienten.
  • Diskutera möjliga risksituationer och föreslå åtgärder för personen och dennes familj.
  • Håll gärna första samtalet med klienten tillsammans med polisen.
  • Negativa beslut bör ges i samarbete med en kollega.
  • Arbeta lösningsfokuserat med förberedda frågor, exempelvis;

              – Hur skulle du vilja leva ditt liv?

              – Framtidsplaner?

              – Hur villig är du att ändra fokus i ditt liv?

  • Är klienten ambivalent? Prata om för- och nackdelar med det förestående (t ex lämna orten och familj och vänner). Hjälp personen att själv få komma fram till den nödvändiga förändringen/agerandet.
  • Hur mår personen psykiskt? Fråga och gör även en egen bedömning.
  • Hur mår personen fysiskt?
  • Socialt skyddsnät – bra och dåliga relationer.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.