Vem är avhoppare

Suddig folksamling

Avhopparärenden är ofta komplicerade och skiljer sig ofta åt. Men det finns några gemensamma nämnare som gör att det hamnar under kategorin avhoppare. Här kan du läsa mer om vad som definierar en avhoppare och annat som är viktigt att tänka på i ett avhopparärende.

En enkel beskrivning av en avhoppare är att det rör sig om:

  • en person som väljer att lämna en kriminell gruppering, nätverk eller någon form av organiserad brottslighet och som därför riskerar att bestraffas för sitt utträde
  • att det föreligger en konkret eller latent hotbild

Detta är de två grundläggande kriterierna för att ett ärende ska gå under benämningen avhopparärende. 

Vidare i processen måste avhopparen förbinda sig att inte begå kriminella handlingar och inte missbruka droger m.m. samt godta de krav som ställs, bland annat återkommande drogtester och samtal.

Drogtest genom urin- eller blodprov är en vanlig metod för att visa på drogfrihet. I de allra flesta fall är det kommunens socialtjänst som betalar för urinproven.

Det behöver inte ställas krav att personen berättar om sina brottsliga handlingar eller anger andra kriminella för att få delta i avhopparverksamheten. Det är dock viktigt att avhopparen beskriver sin delaktighet i brottslighet så att en korrekt riskbedömning kan genomföras.

Det ska också finnas en dokumenterad hotbild och ett skyddsbehov. Bland avhopparna själva finns det ofta ett utbrett motstånd mot att behöva polisanmäla vad de utsatts för i samband med avhoppet.

Minderåriga

Åldersgränsen för att delta i Polismyndighetens avhopparverksamhet är 18 år. Yngre personer som bedöms behöva sådant stöd ska hänvisas till kommunen.

Definitioner

Avhoppare

En avhoppare är en person som väljer att lämna en kriminell gruppering, nätverk eller organiserad brottslighet som kan bestraffa utträde och därmed har en latent eller konkret hotbild. (Skyddsperson definieras i riktlinje för brottsoffer- och personsäkerhetsarbete PM 2017:6)

Avhopparverksamhet

Verksamhet som har uppdrag och rutiner för att ta emot avhoppare.

Slutredovisning av uppdraget att ta fram ett nytt avhopparprogram

Regeringen gav den 19 december 2019 Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som skulle bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella eller våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar. Uppdraget är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten som presenterades i september 2019. Berörda myndigheter uppdras att ta fram ett nationellt avhopparprogram med syfte att samordna, förstärka och utveckla de avhopparverksamheter som idag bedrivs enskilt av kommunerna. Myndigheterna tolkade uppdraget om att ta fram ett nationellt avhopparprogram som att det avsåg att ta fram förslag till en nationell strategi och en nationell struktur för att motivera till och stödja avhopp från kriminella eller våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar. Strategin beskriver bland annat kommuners, myndigheters och andra aktörers roller och ansvar i arbetet med avhopp samt lämnar förslag på hur detta kan organiseras på nationell, regional och lokal nivå. Uppdraget slutredovisades 16 mars 2021 och bereds av regeringen för vidare beslut.

I slutredovisningen av uppdraget definieras avhoppare som ”en individ som väljer att lämna en kriminell eller våldsbejakande extremistisk miljö eller gruppering och som bedöms vara i behov av samhällets stöd och/eller skydd för att fullfölja detta. Det kan även avse en individ som har behov av samhällets stöd och skydd för att lämna en hederskontext.” Vidare definieras avhopparverksamhet som ”en strukturerad verksamhet med det huvudsakliga syftet att genom olika insatser stödja individer att lämna en kriminell eller våldsbejakande extremistisk miljö eller gruppering”.

I utredningens sammanfattning framkommer att Brottsförebyggande rådet (Brå) föreslås som samordnande för avhopparstrategins långsiktiga genomförande, liksom för uppföljning och redovisning till regeringen. Vidare föreslås ett utökat ansvarsområde med avhopparverksamhet inom det brottsförebyggande uppdraget för Brå. Myndigheterna anser att Brå är den nationella myndighet som har bäst förutsättningar att uppdras det övergripande ansvaret för kunskapsutveckling, kunskapsspridning, uppföljning, återrapportering och fördelning av statliga medel. På den regionala nivån föreslås Länsstyrelsen få en samordnande roll genom de brottsförebyggande samordnarna. I redan uppbyggda nätverk med myndigheter, kommuner och civilsamhälle för brottsförebyggande frågor bör även avhopparverksamheten inkluderas. Länsstyrelsen föreslås få uppdraget att skapa förutsättningar för kunskaps- och informationsutbyte mellan kommuner och aktörer, samt att ge stöd i uppbyggnad av verksamhet vid behov. På den lokala nivån är kommunerna den samordnande parten med ansvar för det operativa arbetet tillsammans med Polismyndigheten och Kriminalvården. Samtliga tre myndigheter föreslås utse samordnarfunktioner för att effektivisera arbetet. Socialtjänsten genom sin myndighetsutövning har ansvaret för en individs insatser både i den akuta och långsiktiga fasen av ett avhopparärende för de insatser som faller inom socialtjänstlagen. Om socialtjänsten ska kunna axla dessa utpekade uppgifter krävs ekonomiska tillskott i form av stimulansmedel för verksamheten.

Detta förslag innebär således ett utökat och definierat ansvar för avhoppare, med en bredare definition än den idag rådande av polisen. 

Läs hela slutredovisningen här

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.