Varför arbeta med avhopparverksamhet

Folksamling

Att arbeta med avhopparverksamhet är en viktig del av det brottsförebyggande arbetet. Förutom humana vinster finns det också flera socioekonomiska vinster att göra genom att arbeta med avhopparverksamhet.

Att hjälpa personer att lämna destruktiva organisationer är en samhällsekonomisk nödvändighet oavsett om det är gäng eller extremistmiljöer. Det handlar om såväl brottsförebyggande åtgärder som medmänsklighet. 

I rapporten Vänd dem inte ryggen (Fryshuset) visar författarna hur en gängkriminell person som lever i gängmiljön i 15 år skapar samhällskostnader om cirka 23 miljoner kronor.

Ett kriminellt gäng omfattande 15 personer kan alltså under 15 års tid skapa samhällskostnader på cirka 244 miljoner kronor om man bortser från samhällets alla kostnader för skydd. Om dessa inkluderas uppgår kostnaderna till nära det dubbla. Insatser riktade mot att förebygga nyrekrytering och underlätta avhopp genererar med andra ord omfattande vinster.

Även regeringen har genom tilldelningen av särskilda medel (LÄNK) till Polismyndigheten och till ideella organisationer visat att de stödjer avhopparverksamhet (Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Polismyndigheten).

Men ger det någon effekt?

Arbetet med avhoppare kan vara komplicerat och är inte alltid framgångsrikt. Studier som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort konstaterar att ungefär sex av tio fullföljer hela avhopparprocessen.

Statistik från Konsultationsteamet i Malmö ligger i samma linje, i drygt  60 % av fallen finns ingen ny påföljd och 56 % förekommer varken i påföljds- eller misstankeregister efter en fullföljd avhopparprocess.

Läs mer:

 

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.